Vem är hos oss?
Jag har under årens lopp fått samtal om vem eller vad som finns runt omkring oss.
De frågor jag fått är : vem är det som tittar på mig fast jag är ensam?
Vem är det som endast visar sig i skuggform?
Vem är det som rör vid mig fast jag är ensam?
Svaren är inte enkla och frågar man de som befinner sig i den sk realistiska världen så svarar de att det är enbart hjärnspöken som skapats pga trötthet , sjukdom , psykisk ohälsa eller mediciner.
De kan har rätt till viss del men jag som befunnit mig I åratal mitt emellan andra sidan och den sk “normala” världen vet att det är inte alls så enkelt.
Andra Sidans påhälsningar är oftast våra nära och kära som gått bort och som fungerar som en form av skyddsänglar.
De visar sig när du som mest behöver deras skydd , när der finns ett stort behov inom dig där du behöver få känslan av att du inte är ensam. Och speciellt i svåra stunder.
Sen finns det den kategorin där man alltid som jag själv har mina skyddsänglar med mig hela tiden. De finns alltid inom min sfär. Ibland är de xtra på mig och ger mig många tecken och pockar på min uppmärksamhet.
När jag befinner mig i samtal så arbetar de tillsammans med mig. De guidar mig så att jag kan guida dig.
Ber man till universums skydd/ärkeänglar så finns de med dig även om du inte kan känna det. Du är aldrig ensam.
Något som är speciellt känsligt är när nån du älskat går bort. I första fasen efter chocken av det faktum att du förlorat nån kär så visar sig de nära och kära. Du kanske inte kan sätta fingret på det men det kan vara nåt så simpelt som att en gardin rör sig , ett luftdrag som sveper förbi eller en liten snabb skugga på väggen.
Bli inte rädd , de visar sig på detta sätt för att tala om att de har det bra där de befinner sig. Och de visar dig att de alltid kommer att finnas hos dig förutom då i mänsklig form.
Du kan alltid prata med dom , de hör dig även om du inte ser några tecken. Änglarna hör dig även om du inte kan se dom. Du behöver inte ha speciella förmågor för att bli hörd utan det räcker att du har en tro på livet efter.
Du är aldrig ensam…