Psyche blir uppassad av sina alla osynliga tjänare , hon lyssnar på deras musik och sång. Hon lägger sig i sin säng och på natten hör Psyche ett ljud, hon är ensam och sårbar och hon fruktar för att sin oskuld skall tas.

Det är henne obekanta brudgum som lägger sig i sängen och älskar med henne. Hon ser inte hans ansikte i mörkret och vid gryningen så försvinner han.

De andliga tjänarna tar hand om henne som nu har förlorat sin oskuld till en främling. Detta fortsätter, med andarna på dagen och främlingen på natten som hon aldrig får se blir till en vana och med tiden en njutning.

Medans detta pågår så bli hennes systrar underättade att hon blivit lämnad på klippan och att hon antas vara död. Systrarna kommer att börja leta efter henne och Psyches make Amor varnar henne i mörkret för att inte lyssna på sina systrar den dag då hittar henne. Hon skall inte lyssna eller se på sina systrar.

Psyche lovar men håller inte sina glömda löften. Med gråt , klagande och tjatande och med bönor så lyckas hon få sin make tillåtelse att befalla över västanvinden att få se sina systrar och ge dom smycken.

Psyches make varnar henne för att låta hennes systrar att föranleda henne att undersöka hur han ser ut. Och om hon nu skulle ge efter av nyfikenhet så och ser honom en enda gång ,då skall de skiljas och deras barn ( Psyche förstår nu att hon bär hans barn) blir dödligt.

Hon lovar men hennes systrar som är djupt avundsjuka och de gör sitt yttersta för att Psyche skall falla för frestelsen innan hon upphöjs till gudinna. De övertygar henne att hennes make är ett monster , en monstruös orm som jagar i trakten. Och de intalar Psyche att enda anledningen han inte ätit upp henne beror på att han väntar in att fostret skall växa så att det blir en läcker munsbit.

Psyche övertygas och hon bryter sitt löfte…